Obligation

L?r dig vad en obligation ?r och potentiella obligationsvillkor, risker, f?rdelar och nackdelar med investering samt hur de anv?nds f?r att anskaffa kapital och ge investerare en stabil inkomststr?m.

Vad ?r en obligation?

En obligation ?r ett r?nteb?rande finansiellt instrument som representerar ett l?n fr?n en investerare till en l?ntagare. Ett obligationsavtal inneh?ller uppgifter om l?nebelopp, r?nta, betalningsplan, f?rfallodatum och andra viktiga villkor.

Obligationer emitteras av stater, kommuner, f?retag och andra enheter f?r att finansiera deras projekt och verksamhet.

N?r en investerare k?per en obligation l?nar de ut pengar till emittenten (l?ntagare). I geng?ld f?r de r?ntebetalningar som ber?knas utifr?n en f?rdefinierad r?nta och hela kapitalbeloppet ?terbetalas p? f?rfallodagen.

Obligationer anv?nds f?r att anskaffa kapital och handlas f?r det mesta som s? kallade over-the-counter-v?rdepapper.

Olika typer av obligationer

Obligationer kan klassificeras beroende p? vilken typ av enhet som emitterar dem eller hur investerarna kompenseras.

Detta ?r en ?versikt ?ver de vanligaste kategorierna av obligationer som finns d?r ute:

• Statsobligationer: Utf?rdas av finansdepartementet i federala regeringar och sj?lvst?ndiga nationer f?r att st?dja deras utgiftsbehov och kapitalinvesteringar. Deras risk best?ms baserat p? kreditbetyget f?r det utf?rdande landet.
• F?retagsobligationer: Emitteras av f?retag f?r att anskaffa kapital f?r allm?nna ?ndam?l eller finansiera en specifik f?retags?tg?rd som en fusion eller ett f?rv?rv. Deras risk beror p? f?retagets finansiella sundhet.
• Kommunala obligationer: Utf?rdas av stater, st?der och lokala myndigheter f?r att finansiera deras dagliga verksamhet och projekt.
• Myndighetsobligationer: Emitteras av statliga myndigheter som Fannie Mae eller Freddie Mac i USA. De betraktas ofta som investeringsv?rdiga investeringar s? l?nge de backas upp av den federala regeringen.
• Skr?pobligationer: Emitteras av f?retag med l?ga kreditbetyg och svag ekonomi. De erbjuder h?gre avkastning f?r att kompensera f?r den extra risk som investerarna tar.
• Nollkupongobligationer: Betalar inte r?nta men emitteras till en rabatt p? nominellt v?rde. Investerare tj?nar pengar n?r de f?r obligationens huvudbetalning.

Grundl?ggande aspekter av en obligation

Obligationer har olika best?ndsdelar som investerare analyserar f?r att avg?ra om de ?r en attraktiv investeringsm?jlighet.

Detta ?r de mest relevanta aspekterna att ta h?nsyn till n?r man bed?mer en av dessa finansiella tillg?ngar:

Hur fungerar obligationer?

N?r en organisation beh?ver skaffa kapital kan den emittera obligationer som investerare kan k?pa.

Detta ?r en sammanfattning av hur obligationer fungerar:

1. Investeraren l?nar ut pengar till emittenten genom att k?pa obligationen. Detta ger kapital till f?retaget eller organisationen.
2. I geng?ld g?r emittenten periodiska r?ntebetalningar baserade p? instrumentets kupongr?nta och nominella v?rde. Investerare kompenseras f?r att ta risken att l?na pengar till emittenten genom dessa betalningar.
3. P? f?rfallodagen ?terbetalar emittenten hela obligationens nominella v?rde.

Obligationsinvesterare tar p? sig kreditrisken att emittenten kan fallera och inte fullt ut ?terbetala obligationens kapital eller ens dess r?ntebetalningar.

Den allm?nna uppfattningen ?r att ju h?gre kreditbetyg emittenten har, desto l?gre ?r oddsen f?r att detta ska intr?ffa.

Olika typer av obligationsr?ntor

En obligations avkastning avser investerarens avkastning. N?gra av de vanligaste avkastningsrelaterade m?tv?rdena som anv?nds f?r att analysera obligationer inkluderar:

• Kupongavkastning: Det ?r samma sak som kupongr?ntan. Den uttrycks som en procentandel av obligationens nominella v?rde. Den ?terspeglar hur mycket investerarna skulle f? ?rligen om obligationen k?ps till nominellt v?rde.
• Aktuell avkastning: Detta ber?knas genom att dividera den ?rliga r?ntebetalningen med obligationens marknadspris. Den m?ter den f?rv?ntade ?rliga avkastningen p? investeringen.
• Avkastning till f?rfall: Denna ber?kning uttrycker vad som skulle vara den ?rliga avkastningen som en investerare skulle tj?na, f?rutsatt att obligationen k?ps till det aktuella priset och h?lls till f?rfall.

Avkastningen varierar mellan olika obligationer baserat p? faktorer som deras kreditbetyg, den ?terst?ende tiden till f?rfall och de r?dande r?ntorna p? marknaden. Obligationer med l?ngre l?ptider och h?gre riskniv?er tenderar att ge h?gre avkastning.

Obligationspriser och r?ntesatser

Obligationspriser och r?ntor har ett omv?nt f?rh?llande. N?r r?ntorna stiger faller obligationskurserna. N?r r?ntorna sjunker stiger obligationspriserna.

S?g till exempel att en obligation har en fast kupongr?nta p? 4 %. Om referensr?ntan stiger till 5 % kommer ingen att betala fullt pris f?r 4 %-obligationen n?r nya obligationer betalar 5 %. Priset m?ste sjunka tillr?ckligt mycket f?r att den l?gre avkastningen ska bli attraktiv f?r marknadsakt?rerna.

Ju l?ngre l?ptid obligationen har, desto k?nsligare kommer dess pris att vara f?r f?r?ndringar i referensr?ntan. Prisvolatilitet kan p?verka investerare som s?ljer obligationer innan de f?rfaller.

Risker f?rknippade med obligationsinvesteringar

Det finns tv? huvudsakliga risker att ta h?nsyn till n?r man investerar i dessa r?nteb?rande v?rdepapper: kreditrisk och likviditetsrisk.

H?r f?ljer en kort beskrivning av vad var och en av dessa risker inneb?r.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses oddsen att emittenten av obligationen fallerar och inte ?terbetalar instrumentets kapital och r?nta till fullo. Kreditv?rderingsinstitut bed?mer kreditrisken genom att tilldela emittenter ett kreditbetyg.

Investment grade-obligationer har de h?gsta kreditbetygen och anses ha den l?gsta kreditrisken j?mf?rt med h?gavkastande “skr?pobligationer”.

Amerikanska statsobligationer har h?gsta m?jliga kreditbetyg eftersom de backas upp av den amerikanska regeringens fulla tro och kredit – en nation som aldrig har st?llt in betalningarna p? sin statsskuld under hela sin historia. F?retags- och kommunobligationer har vanligtvis en h?gre risk f?r betalningsinst?llelse ?n statsobligationer.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk ?r risken att inte kunna hitta en k?pare som vill s?lja obligationen till marknadsv?rde. Nyemitterade obligationer ?r mycket likvida. ?ldre obligationer som handlas OTC (over-the-counter) p? sekund?rmarknader kan ha h?gre likviditetsrisker. Investerare kr?ver h?gre avkastning p? mindre likvida obligationer.

Vissa obligationer har inb?ddade k?p- eller s?ljoptioner som p?verkar deras likviditet. K?pbara obligationer g?r det m?jligt f?r emittenten att ?terbetala obligationens kapitalbelopp f?re f?rfallodagen. Med s?ljbara obligationer kan investerare s?lja tillbaka obligationen till emittenten f?re f?rfallodagen under vissa villkor.

Hur investerar man i obligationer?

Investerare har flera alternativ f?r att f? exponering mot obligationer idag.

Dessa ?r de fyra vanligaste alternativen:

• Obligationsfonder: Fonder och b?rshandlade fonder (ETF) som innehar en portf?lj med obligationer. Dessa fonder tar ut en ?rlig f?rvaltningsavgift och ger tillg?ng till diversifierade portf?ljer av dessa r?nteb?rande v?rdepapper.
• Individuella obligationer: Obligationer som handlas p? sekund?rmarknader eller nyemitterade obligationer som kan k?pas fr?n underwriters eller via en m?klare/handlare.
• Statspapper: Dessa kan k?pas direkt fr?n USA:s federala regering via TreasuryDirect eller via en m?klare/handlare.
• S?kerst?lld skuldf?rbindelse: Strukturerade produkter som samlar olika obligationer i en enda s?kerhet. N?gra exempel ?r MBS (mortgage-backed securities) eller CDO (collateralized debt obligation).

Obligationer spelar en viktig roll i investeringsportf?ljer genom att ge inkomster, diversifiering och l?gre volatilitet j?mf?rt med aktier.

Obligationer medf?r dock fortfarande en viss grad av risk, till exempel r?nte-, inflations- och fallissemangsrisk, som investerare m?ste ta h?nsyn till.

F?rdelar med att investera i obligationer

Nackdelar med att investera i obligationer

Det finns ocks? vissa nackdelar med denna typ av investering som m?ste ?verv?gas: