Dark web

Vad ?r dark web?

Dark web, ?ven k?nt som DarkNet eller den m?rka webben p? svenska, best?r av webbplatser vars IP-adresser avsiktligt ?r dolda. Inneh?llet p? dark web n?s via krypterade overlay-n?tverk som anv?nder det offentliga n?tet men kr?ver en s?rskild typ av programvara f?r att fungera som en gateway f?r overlay-n?tverket.

Dark web anv?nds av kriminella och k?pare p? svarta marknaden, men ?ven av brottsbek?mpande myndigheter och journalister, och har d?rf?r b?de positiva och negativa aspekter. En positiv aspekt ?r att dark web g?r det m?jligt f?r myndigheter att dela sekretessbelagd information.

P? den negativa sidan har dark web blivit en marknadsplats d?r kunder kan handla olagliga varor och tj?nster och till och med l?mna omd?men, precis som p? det ?ppna internet.

Dark web ?r en delm?ngd av deep web, en term som anv?nds f?r att beskriva webbinneh?ll som inte ?r avsett att genoms?kas av traditionella s?kmotorer. Webbplatsinneh?ll som ?r indexerat och kan n?s via traditionella s?kmotorer kallas d?remot f?r “clear web content”.

Dark web ?r ?k?nt som den huvudsakliga handelsplatsen f?r olagliga varor och tj?nster. Det ?r dolt, hemlighetsfullt och f?r det mesta definitivt obehagligt.

Vad ?r Dark Web? Vi f?rklarar det f?r dig.

Internet vs. webben

I vardagligt tal brukar vi anv?nda “internet” och “webben” omv?xlande. N?r vi s?ger till n?gon att “g? ut p? internet” eller “g? ut p? webben” menar vi samma sak, och det b?rjar med att man startar en webbl?sare. Men i verkligheten ?r internet och webben tv? mycket olika konstruktioner.

Internet ?r ett sammankopplat n?tverk av datorer. Det st?der m?nga olika tj?nster. En av dessa ?r World Wide Web, eller “webben”. Om man t?nker sig webbplatser som byggnader – aff?rer, fabriker, biografer och bibliotek – s? ?r internet de v?gar och motorv?gar som l?nkar samman dem.

Internet ?r den infrastruktur som g?r det m?jligt f?r n?tverkstrafik att komma fram till webbplatserna, precis som v?gar ?r den infrastruktur som g?r det m?jligt f?r m?nsklig trafik att hitta till k?pcentret.

F?rutom webben st?der internet tj?nster som e-post, Remote Desktop Protocol, Domain Name System och Network News Transfer Protocol. Dessa och m?nga fler levereras via internet, och ingen av dem ?r webbplatser. De anv?nder sig av infrastrukturen p? internet, men de levererar inte webbsidor.

Clear Web vs. Deep Web, Dark Web

Webben, den offentligt tillg?ngliga upps?ttning webbplatser som indexeras av Google, Bing, Yahoo och andra s?kmotorer, inneh?ller cirka 55 miljarder webbsidor. Detta kallas f?r den tydliga webben (clear web).

Det ?r ett imponerande stort antal, men det finns en ?nnu st?rre m?ngd material p? internet som inte indexeras av s?kmotorer och som inte ?r synligt f?r allm?nheten. Backend-datalagringen i Gmail, Google Drive, Microsoft Office 365, OneDrive, Amazon Web Services och Microsofts Azure-plattform ?r till exempel alla internetanslutna lagringsplatser som inte ?r tillg?ngliga f?r allm?nheten.

Endast s?rskilt auktoriserade ?gare och anv?ndare av uppgifterna kan komma ?t dem.

Regeringar, milit?ren, NASA och faktiskt m?nga f?retag har privat data som ?r tillg?nglig f?r beh?riga anv?ndare via internet men som ?r dold f?r resten av samh?llet. Denna typ av privata men internetanslutna data finns i vad som kallas deep web (djupa webben). Deep web uppskattas vara 400 till 550 g?nger st?rre ?n Clear web.

Dark web ?r en del av deep web. Den erbjuder anonymitet f?r de webbplatser som finns p? den och f?r anv?ndarna av dessa webbplatser. Dark web anv?nds f?r m?nga olika syften, b?de lagliga och olagliga. Den ?r uppbyggd ovanp? en samling ?verliggande n?tverk.

?verl?ggsn?tverk

F?rest?ll dig en utspridd samling datorer som ?r anslutna till internet. De g?r inte att n? med vanliga n?tverksprotokoll eftersom de har sina egna unika krypterade protokoll. Eftersom inget annat talar deras protokoll kan de vanliga routnings- och f?rmedlingstj?nsterna p? internet inte hantera deras trafik. ?garna till dessa avvikande datorer beh?ver d?rf?r frivilliga som driver s?rskilda routningsnoder som f?rst?r deras privata protokoll. Det g?r det m?jligt att skicka trafik mellan dessa datorer.

Detta kallas f?r ett ?verl?ggsn?tverk (overlay network). Det anv?nder infrastrukturen p? internet men ?r helt skilt och separerat fr?n allt annat som anv?nder internet. Vilket inneb?r att det inte kan ses.

Dark Web best?r av flera olika ?verlagrade n?tverk. Vart och ett beter sig som en oberoende Dark Web. De n?s med hj?lp av specifika programvaruverktyg som The Onion Router (Tor), Invisible Internet Project (I2P) eller operativsystemet Tails. Webbplatser p? Tor-?verlagringsn?tverket har suffixet .onion och webbplatser p? I2P-?verlagringsn?tverket har suffixet .i2p, uttalas: “eep”. De dyker inte upp p? Google, och de kan inte visas eller n?s med en vanlig webbl?sare – bara med en dark web browser.

?verl?ggsn?tverket Tor ?r f?rmodligen det st?rsta n?tverket p? den m?rka webben. Tor utvecklades ursprungligen av matematiker och datavetare vid United States Naval Research Laboratory som ett s?tt att tillhandah?lla s?ker och anonym n?tverkskommunikation.

Tor anv?nder en teknik som kallas “onion routing” f?r att skicka sin krypterade trafik genom ett ?verliggande n?tverk av cirka 7 000 frivilligt drivna Tor-noder f?r att tillhandah?lla mycket s?ker anonymitet.

Varf?r m?nniskor anv?nder dark web

Det ?r f?rst?s just anonymiteten som g?r dark web till ett s? attraktivt alternativ f?r brottslingar. Detta har resulterat i att dark web blivit synonymt med drogf?rs?ljning, vapenf?rs?ljning, illegal pornografi, stulna kreditkortsnummer, ID-st?lder och cyberbrottslighet.

K?llkod och verktygsl?dor f?r skadlig kod, utpressningsprogram och kryptokapning finns l?tt tillg?ngliga f?r k?p s? att en blivande cyberbrottsling kan starta en butik. Det finns bokstavligen tusentals .onion- och .i2p-webbplatser som fungerar som marknadsplatser, var och en som en mardr?msversion av eBay.

De olika s?ljarna ?r sorterade i olika kategorier beroende p? vad de erbjuder – droger, stulna kreditkortsuppgifter, vapen och s? vidare. Du kan v?lja en kategori och s?ka eller bl?ddra igenom de olika listorna tills du g?r ditt val.

F?r att g?ra ett k?p m?ste du betala i den angivna kryptovalutan. Om marknadsplatsen s?ljer till “allm?nheten” ber de ofta om betalning i Bitcoin (BTC). Detta beror p? att Bitcoin ?r den enklaste kryptovalutan f?r den tillf?lliga dabblaren att f? tag p?.

F?rs?ljning mellan kriminella, eller f?rs?ljning av mycket k?nsligt material, sker vanligtvis i en annan kryptovaluta, till exempel Monero. Detta ger en annan niv? av f?rdunkling f?r brottslingarna att g?mma sig bakom eftersom Monero endast kan k?pas med hj?lp av en annan kryptovaluta. Detta ?kar niv?erna av oklarhet som de g?mmer sig bakom.

Per definition ?r leverant?rerna alla kriminella. Det ?r d?rf?r inte f?rv?nande att en stor del av dark web ?r bedr?glig. Om n?gon best?ller ett parti droger och aldrig f?r dem levererade kan de ju inte ta upp det med handelsnormerna.

F?r att motverka detta ger de mer sofistikerade marknadsplatserna k?parna m?jlighet att ge stj?rnbetyg till s?ljarna och ge feedback om produktkvalitet, leveranshastighet och tillf?rlitlighet. Andra webbplatser p? dark web inkluderar sp?rrsystem som h?ller pengarna f?r en transaktion och bara sl?pper dem till s?ljaren n?r k?paren f?r sitt k?p.

Cyberbrottslighet som tj?nst

Dark web g?r det till och med m?jligt att samarbeta med kriminella tj?nsteleverant?rer som erbjuder s? kallad “Cybercrime-as-a-Service”. Denna nya serviceindustri f?r cyberbrottslingar ?r en av de mest inflytelserika st?rningarna som drastiskt har f?r?ndrat hotbilden f?r f?retag av alla storlekar.

Marknadsplatserna p? dark web ?r fulla av brottslingar som erbjuder sig att utf?ra ransomware, cryptojacking och distribuerade ?verbelastningsattacker ?t dig mot en avgift.

Ofta kr?vs det inga pengar i f?rskott f?r ransomware-attacker. Tj?nsteleverant?ren tar helt enkelt en del av vinsten. Det inneb?r att vem som helst kan utnyttja den destruktiva kraften i dessa f?rsvagande attacker, och f?r att g?ra det kr?vs varken IT-kunskaper eller finansiella investeringar.

De mer sofistikerade Cybercrime-as-a-Service-leverant?rerna tillhandah?ller till och med en instrumentpanel som deras kunder kan logga in p?, s? att de kan ?vervaka framstegen och framg?ngsgraden f?r sin ransomware-kampanj.

Hur man tar sig in p? dark web

F?r att s?kert komma ?t dark web m?ste du anv?nda specifika verktyg som ?r utformade f?r att navigera i det krypterade n?tverket. B?rja med att ladda ner Tor Browser fr?n den officiella webbplatsen f?r Tor Project. Det ?r en specialiserad webbl?sare som l?ter dig komma ?t Tor-n?tverket s? att du kan n? .onion-webbplatser, som ?r basen f?r den m?rka webben.

N?r Tor ?r installerat ska du ansluta till ett virtuellt privat n?tverk (VPN) innan du ?ppnar webbl?saren. Ett VPN maskerar din IP-adress och ger dig ett extra lager av s?kerhet och anonymitet. Med Tor Browser ?ppen kan du ansluta till dark web genom att ange den fullst?ndiga .onion-URL:en f?r den webbplats du vill bes?ka. Till skillnad fr?n den klara webben indexeras inte m?rka webbsidor av s?kmotorer, s? du hittar inte dessa adresser via Google eller Bing. Ist?llet hittar du dem vanligtvis via specifika kataloger eller forum inom sj?lva dark web.

Var f?rsiktig n?r du navigerar p? dark web. Ladda inte ner ok?nda filer eller klicka p? annonser. Det ?r viktigt att du h?ller dig inom lagliga gr?nser, eftersom det finns en blandning av b?de lagliga och olagliga aktiviteter.

Legitima anv?ndningar av dark web

Det mesta som finns p? dark web kommer att f? dig att vilja tv?tta dina ?gon, men det finns andra, respektabla, anv?ndningsomr?den f?r denna teknik.

SecureDrop ?r ett system med ?ppen k?llkod f?r visselbl?sare som g?r det m?jligt f?r medieorganisationer att p? ett s?kert s?tt ta emot dokument fr?n anonyma k?llor. Det k?rs p? Tor-n?tverket. Associated Press, Washington Post, New York Times, CBC, ProPublica och m?nga fler anv?nder denna tj?nst.

Journalister i f?rtryckande regimer anv?nder Tor f?r att varna omv?rlden f?r sociala or?ttvisor och kr?nkningar av de m?nskliga r?ttigheterna.

Tor g?r det m?jligt f?r brottsbek?mpande myndigheter att bes?ka tvivelaktiga webbplatser och tj?nster utan att l?mna komprometterande sp?r. Om en IP-adress fr?n en myndighet eller ett brottsbek?mpande institut hittades i webbplatsens loggar skulle det avsl?ja att webbplatsen var under ?vervakning.

Det g?r att du kan kringg? statlig censur. N?r Turkiet blockerade tillg?ngen till ProtonMail, den s?kra och krypterade e-posttj?nsten, var det enda s?ttet f?r inv?nare i Turkiet att komma ?t den via ProtonMails .onion-webbplats.